Jag finns numer på

http://calle.stenhall.com

men denna blogg finns kvar av historiska skäl.

2008-04-26

Hyssnaleden

Fantastiskt fin vandringsled!

Men ack så jobbig att springa. Stundom väldigt backigt och kuperat.

Bildspel med mina kommentarer



Berättelsen

Startade vi Hyssna gamla kyrka. Där det finns parkering och för tillfället även vackra vitsippor. Ganska tunga ben redan från start efter onsdagens snabba pass - ja, det var inte så välplanerat. Det var dock inte benen som var jobbigast utan andhämtningen. Att få luft visade sig efter ett tag vara det stora problemet.

Löpningen passerade strax Lockö kvarn och efter ett tag vek leden av till bokskogen på Storms Ås. Ganska backigt och tungt, men härlig att sprina på prasslande löv. Efter ett tag blev det lite grusvägar av det lilla slaget innan Lilla Hålsjön siktades.

En liten bit på asfalt innan leden vek av upp mot Sjögarås och Torkels gömma (bilden t.h).

Rätt mycket uppför på stigar och småvägar och sen rätt ner till Stora Hålsjön.


Fin väg vid sjön som avslutades med brant brant stigning till ättestupan på Liagärdsberget.

Uppe på ättestupeberget får man en fin utsikt över Stora Hålsjön, men det var riktigt tungt att komma upp hit.

Efter detta är det bara att slingra sig ner till sjön igen. Tackar för det!




Efter sjövisiten var det dags för ytterligare en rejäl stigning till Stora Hökås. Därifrån får man en fin utsikt över kullarna och åsarna.

Efter detta var jag mycket trött och sliten och tog det ganska lugnt. En mörk peridod då inte mycket var bra, bara att andas var jobbigt, lätt illamående och obekväm - jobbigt.

Passerade vändpunkten vid Gropebergen med utsikt mot Uttermossen, men brydde mig inte så väldigt om den fina utsikten.

Efter ett tag började det kännas lite bättre. Frugan ringde och jag drack lite vatten. Kunde springa utan att tänka på döden.

Sista biten var flack och lättsprungen. Växlade några ord med en trevlig man som är med och arbetar med leden. Så småningom kom jag till Kvarnen.





Lycklig tog jag svängen runt kyrkan och spurtade på lätta ben den sista biten till bilen. Äntligen tillbaka efter nästan 6 timmar i rörelse.

Jämfört med tidigare bravader så tycker jag nog Hyssnaleden är näst jobbigast. Lättare än Soteledens terrängmara, 42km, men jobbigare än Munkastigen trailrun, 44km.

Sluttiden blev 05:51:37 timmar.

För mer info kolla hos Hyssna Byalag. Karta finnes hos Turistbyrån i Mark.


- Living the Dream

/Calle

1 comment:

SkogsÄlvan said...

Hyssna är fint. Men på sommaren hjälper inte ens partikelfilter på bilen då det gödslas friskt ute på åkrarna...Hälsningar från en Älekullabo...