Jag finns numer på

http://calle.stenhall.com

men denna blogg finns kvar av historiska skäl.

2011-05-05

Flyttar bloggandet

Har tjuvtestat bloggapplikationen WordPress under några dagar och det verkar rätt lovande så detta blir förmodligen det sista inlägget på denna blog.

Den nya bloggen hittar ni på min gamla hemsida, närmare bestämt:


När Vad-vill-du-se-mer-av-på-CalleRobertsson-undersökningen är klar tar jag med mig de erfarenheterna till den nya bloggen för att göra den nya ännu bättre än den gamla. Och självklart kommer innehållet i denna gamla blog att finnas kvar tills solen får slut på väte om en sisådär 4 miljoner år.

Vi ses på andra sidan!
/Calle

2011-05-03

Cirkus Stenhall

Tänkte bara komplettera förra inlägget med några bilder från Cirkus Stenhall där vi har kombinerat lekplats och träningsanläggning.

Cirkus Stenhall

Här körde jag upphopp och väggboll.

Lågbudget medicinboll - en billig basketboll fylld med sand.

Nu saknas bara ett golv, fyra väggar, tak, skivstång, vikter, kettlebells och lite andra träningsredskap så har vi nästan ett riktigt gym.

Snart flyttar bloggen till en annan domän - missa inte det!

- Spring!
/Calle


2011-04-30

Spöad av en tjej

Idag mötte jag Kelly och hon gav mig en så rejäl omgång att jag nästan gjorde som en sjögurka och vände in och ut på mig själv.

Låt försöka beskriva Kelly. Hon låter rätt snäll och fridfull, men skenet bedrar, hon är en riktig bitch. Hon består av:

5 rundor med
400 m löpning
30 st upphopp, 61 cm.
30 st väggbollar, 9 kg, 3 m.
Det kan ju inte vara så jobbigt, tänkte jag och bar ner min hemmagjorda medicinboll, en basketboll full av sand, till gungträdet hemma på tomten. Nere vid gungträdet har vi nämligen börjat samla ihop allt som förfular vår trädgård, studsmattan, gungställningen, ett klätterrep, en slänggunga, stenar, några pallar och lite annan bröte. En plats som lämpar sig bra för träning.

Riggade några pallar och en sten så att det blev lite högre än 61 cm och mätte upp tre meter på den gamla flaggstången som skulle agera vägg. Tog några andetag, startade klockan och började springa.

Efter 4 varv på gården som blir lite dryg 400 meter gav jag mig i kast med upphoppen. 30 sådana var ganska tufft, speciellt när man löp 400 m innan, men de gick ändå rätt lätt att ta sig igenom. Sen blev det svart.

Väggbollarna var grymma. De föreskrivna 3 metrarna var väldigt högt upp på flaggstången. Lyckades bara enstaka gånger att komma så högt. När tekniken funkar går det ganska bra, men så fort man kastar bollen lite snett och kommer ur balans blir det väldigt väldigt jobbigt.

På något sätt gick det dock att ta sig igenom alla 30 repsen. Dags för nästa runda men först åkte tröjan av.

Andra rundan var för djävlig. Försökte springa på men det var omöjligt att hålla nån högre fart med välkokta pastaben. Efter upphoppen bestämde jag mig för att avsluta efter tredje rundan.

Rätt som det var kom hejarklacken. Den bestod av frugan bärandes på lille Johan och bröthögarna Anton och Gustav som mest slogs med varandra om klätterrepet. Men tack vare deras glada tillrop orkade jag fortsätta och klarade både den fjärde och femte rundan med bravur. Tack!

Tiden blev usel men jag klarade nästan (förutom något låga väggbollar) att köra den utan att skala ner övningarna vilket gör att jag nu känner mig som en kung.

Är du sugen på att kika närmare på de andra tjejerna i Crossfit? Kika på denna FAQ.

- Forging Elite Fitness
/Calle

Ps. Ledsen för att jag inte orkat fota. Får fixa lite bilder en annan gång. Ds.



2011-04-29

Partner sökes

Nej, jag har inte tröttnat på tjäringa där hemma, utan behöver en löppartner som vill springa från Örby Skola till Varbergsfästning på Kristiflygare, den 11e juni.

Man måste vara minst två i laget så är nån sugen på 5 mil långlöpning (fågelvägen) på stigar och småvägar hör av er till mig på calle@stenhall.com så kanske vi kan teama ihop oss?


- Spring!
/Calle


Friskis Löp 28 april 2011

Vilken grym backe Kåklevslid är. Igår sprang vi den inte mindre än tre gånger.

Vi började som vanligt med lätt jogg nån kilometer följt av lite rörlighetsövningar. När det var klart joggade lite snabbare två kilometer ner till botten på Kåklevslid.

Efter några minuters vila och en kort predikan om löpteknik i backe från undertecknad bar det av uppåt, uppåt, och uppåt. Backen har dessutom två extra branta partier som ger känslan av att springa in i en vägg, men vi segrade över gravitationen och tog oss hela vägen upp till toppen där vi vände och tog oss ner för backen igen.

Vilan blev inte så lång innan det var dags för nästa strid med backen. Benen var trötta efter förra vändan så denna gång kändes liden både brantare och längre, men rätt som det var befann man sig på toppen igen. Hur gick det till?

Ner igen och vila en kort stund. Nu var det sista gången och på ren vilja gick det att ta sig upp en sista gång. Vi samlade ihop oss, andades en stund och joggade tillbaka till KSK-stugan via Hedgärdesmilen. Gjorde några tempoväxlingar för att ingen skulle somna på hemvägen och strax var vi tillbaka och kunde ge kroppen en omgång streching.

Rundan blev 9 km och ser ut så här.

Friskis Löp75, 2011.04.28, Karta

Höjdkurvan är imponerande.

Friskis Löp75, 2011.04.28, Höjdkurva

Veckans hemläxa är Bordsstrechen. Alltså lägg upp ena benet på ett bord. Benet skall vara böjt, ungefär som en halv skräddareställning. Det andra benet kan bara hänga löst. Överkroppen böjs sedan framåt, åt vänster och åt höger. Jobba på de ställen som tar emot.

Stort tack till alla motionärer - ni är grymma!

- Spring!
/Calle







2011-04-27

TUV - TerrängUltran i Väst

Jag hade ju tänkt att springa riktigt långt i Skåne denna sommar, men efter att ha klurat lite på vad som naturen här i västsverige har att erbjuda lutar det nog mer åt att jag gör en långlöpning hemmavid istället. Ett projekt som jag kallar TUV en akronym för TerrängUltran i Väst.

Om man startar vid Öresten utanför Skene, den röda ikonen, kan man ta Viskaleden söderut och ansluta Hallandsleden. Fortsätter man sedan norrut övergår den till Bohusleden som tar en till Skatås i Göteborg.

Då är man nästan halvvägs...

Vänder man då kosan österut kan man ta Vildmarksleden till Hindås, Knalleleden till Borås och till sist Sjuhäradsleden till Ulricehamn.

View Öresten-Ulricehamn, 248 km in a larger map

En liten lätt tur på cirka 248 km enligt mina preliminära beräkningar vilken ungefär är lika långt som jag inte sprang förra sommaren när jag gav mig i kast med Gax Trans Scania och förlorade. Tidskravet tänker jag sätta till samma 60 timmar eller två och ett halvt dygn.

Några fördelar med att springa på hemmaplan är att jag kan få bättre support, placera ut dropbags, slipper resa, det blir billigare, kan reka ordentligt.

Den största nackdelen är att terrängen förmodligen är mer krävande här i den västsvenska urskogen. Det är mycket upp och ner, men jag älskar ju backar så det blir nog en rolig runda.

Tidigare har jag sprungit Viskaleden och de tre lederna från Skatås till Ulricehamn vilka gav mig fina löpupplevelser. Det som återstår att utforska är Hallandsleden och Bohusleden vilka jag tänker dela upp i två rekognoseringspass, från Angbäck till Äskhult, ca 50 km, och Äskhult till Skatås, ca 48 km.

- Spring!
/Calle

Ps. Målet att springa tvärs över Skåne kvarstår dock men skjuts på framtiden. Ds.




2011-04-26

Friskis Jogg den 26 april 2011

Ja, det blev ett skönt pass ikväll med glada motionärer och fantastiskt väder. Vi avverkade en runda på 6.1 kilometer längs Viskan.

Vi sprang först genom skogen norrut på den östra sidan av ån tills vi kom ut på gamla Boråsvägen mot Rydal. Terrängen var bitvis lite blöt och trixig men vi klarade oss utan några stukade fötter. Härliga skuggiga skogsstigar.

Väl ute på store vägen tog vi Ginkalundavägen tillbaka till KSK-stugan och kunde avsluta med lite skön stretching. Denna bit gick mest i solsken och det blev ganska varmt.

Dagens runda

Som belöning för att alla sprang så fint blev det hemläxa - 5 minuter i Grottmannen innan nästa gång vi ses.

Tack för en trevligt stund!
/Calle

2011-04-21

Buss på Sverige

Åker du långfärdsbuss kan du ta ett kik i senaste Buss på Sverige för att se eder undertecknad bli intervjuad om barfotalöpning.

Barfotaartikel i Buss på Sverige

Om bilden är för suddig finns även tidningen som PDF och jag återfinns på sidan 115.

- Läs!
/Calle


Fotfel

Efter söndagens långpass, 34 km i Füt Glove, har jag haft ont under höger häl.

Den exakta orsaken vet jag inte men jag spekulerar i följande:
  1. Den relativt mjuka sulan i Füt Glove gjorde att jag landade lite hårdare mitt/bak på foten.
  2. De steniga grusvägara var slet mer än vad jag märkte i stunden.
  3. Lite ovan efter vinterns lägre löpmängd.
  4. Gudomlig intervention :-(
Orsaken är svår att nåla fast. Kanske är det en kombination av flera som fick bägaren till att rinna över. Nu gäller aktiv vila tills det är bättre. Det finns inga ursäkter till att inte träna. Kolla in Hector Delgado, "Push Yourself Beyond Limits", för att få lite perspektiv på tillvaron.

Tråkigt att jag inte kan leda kvällens Friskis Löp75-pass, men jag tror motionärerna får en mycket trevligt stund med mina kompetenta kollegor istället.

- Accept, adapt, overcome!
/Calle

2011-04-20

Vad vill du se mer av...

...på CalleRobertsson.

Svara på enkäten till vänster och påverka vad som händer på denna blog framöver.

Du har till min födelsedag, den sjunde maj klockan 17:07, på dig att svara.

Tackar!
/Calle

2011-04-18

Vårkänning i Füt Glove

Med stela påkar efter torsdagens grymma löpstyrkepass var det kanske inte den bästa starten man kunde få när jag igår gav mig ut på långspringning.

Målet var att ta mig från Horshult hem till Stenhall via Förlandavägen, Björketorp, 41an och Slottsåvägen. Inga krav på tempo utan sakta och fint, nästan lika
långsamt som tävlingsfart. (Det som skiljer en ultralöpare från en vanligt löpare är att ultralöparen bedriver nästan all träning snabbare än i tävlingsfart.)

Solen sken och en ljum vind fläktade lätt i grantopparna när jag skuttade på den steniga grusvägen från Horshult ut mot Förlandavägen och lämnade familjen bakom mig. Trygg i tanken att barnen skulle få leka med sina kusiner och frugan skulle kunna tjittra och tjattra med sin syster en stund till.

Grusvägen var ganska stenig och jag fick vara vaksam på fötternas placering eftersom sulorna i mina Füt
Gloves är ganska tunna på den främre delen av fötterna. Det gick dock rätt bra och efter drygt tre kilometer kom jag ut på den asfalterade Förlandavägen.

Kosan ställdes mot öster och benen trummade vidare på den smala kostigen som leder genom skogen till kyrkan i Holmåkra där vi på vägen till Horshult så påpassligt deponerade två flaskor vatten till framtida burk. Efter nio kilometer var jag vid Fotskäl-skylten...

Entering Fotskäl

...och där var det dags för dagens SOS (Rune Larssons uttryck för Stanna Och Skita).

Calles SOS

Jag sprang vidare och njöt av den underbara vårvärmen och de fantastiskt sköna skorna och tänkte att jag måste blogga om hur bra de sitter och att det inte skaver någonstans... Efter 500 meter undrade jag vad som gnagde min högra häl? Jä, rajt! Skoskav! Hittade närmsta telefonkiosk, fram med tapen och plåstra om.

Tur att det fanns en telefonkiosk

Knatade vidare och strax var jag framme vid den tidigare nämnda kyrkan och tog en vatten-paus. Solen värmde skönt när jag satte mig med kyrkomuren som ryggstöd och smaskade pemmikan och sörplade vatten. Najs!

Dags för pemmikan och vatten

Fortsatte trots att det var rätt skönt att vila en stund för att efter en kort stund vara framme i Björketorp där jag tog Rv41 norrut. Värmen var nu rätt tryckande och det märktes på svettningen att man inte blivit bortskämd med värme under den bistra vintern.

Att springa på en så smal och vältrafikerad väg är inte trevligt, men bilisterna var hyggliga och höll ut så långt de kunde och efter några kilometer var jag framme i Berghem så jag kunde vika av på den lite mindre trafikerade Slottsåvägen mot Haby. Här var det dags att tapea nästa häl som också började ge sig. Dessutom skavde det rätt rejält inne i skon inte långt från stortån, men det ignorerade jag och fortsatte springa.

Drog ner tempot något den sista milen och tog det lugnt i uppförsbackarna. Benen började bli lite stela, ovana att springa så här långt med apskor. Sista biten gick på välkända stigar och vägar. Ökade lite sista biten genom skogen för att försöka komma före familjen, men missade förstaplaceringen med 5 sekunder. Bah!

Dagens löptur, 34 km.

Det blev en skön tur i vårsolen. Å fasen vet om jag inte redan längtar ut på långpass redan trots att benen är mer än lagligt stela.

- Spring!
/Calle




2011-04-15

Calceus Invida...

...eller skoavundsjuka, som det heter på svenska, är vad jag för tillfället lider av.

Frugan har nämligen skaffat nya löpskor. Och inte några Air-Impact-XTC-Gele-Zoom-SPX-Wroom-pjäxor utan lätta smidiga och följsamma barfotaskor - Merrell Pace Glove.


Nu kommer hon sväva som en gasell på extacy genom skogarna och jag, stackars sate, kommer att få stanna hemma och vakta ugn och ungar tills solen går ner och det blir för mörkt att springa. Hoppas innerligt att hon inte skaffar en pannlampa.

Jag överväger skarpt att införskaffa herrmodellen Merrell Trail Glove.

- Spring!
/Calle


2011-04-14

Friskis Löp75 - Pass 2

Liksom förra gången var dagens tema löpstyrka.

Först en kort runda i skogen inklusive uppvärmning, rölighet och lite löpskolning som tog oss till Torget*. Innan dagens kvalitétsmoment körde vi tre korta rusher.
* Torget = mitten på KSKs elljusspår.

Dagens Runda, 4.6 km utan styrkedelarna

Styrkedel 1:
12 minuter i de korta backarna med
  • Rush upp + 10 Knäböj
  • Jogg ner
  • Rush upp + 10 Sidohopp
  • Jogg ner
Kort lätt jogg 750 meter för att återhämta sig och sträcka på benen en stund.

Styrkedel 2:
12 minuter med
  • 10 Utfallssteg i backe
  • Jogg ner
  • 10 Grodhopp i backe
  • Jogg ner
Lätt jogg tillbaka. Nja, kanske inte lätt eftersom benen var ganska trötta, men tillbaka kom vi iallafall och fick oss en stund med skön och välförtjänt stretching. Väderleksrapporten varnar för skurar av mild till kraftig träningsvärk imorgon och på lördag.

Veckans hemläxa är: Soffastretchen - 2 minuter per ben.

Upplägget innan Göteborgsvarvet är 4 styrkepass följt av 2 intervallpass. Två av styrkepassen är nu avklarade - bra jobbat. Ni imponerade verkligen idag!

Nästa gång blir det ju också styrka i någon form, men hur tänker jag inte avslöja ännu...

- Spring!
/Calle


Fruktexplosion

Nej, det är inte ett nytt massförstörelsevapen utan, min älste son, Antons favoritrecept på fruktshake eller smoothie.

Innehåll
  • Äpple
  • Banan
  • Hallon
  • Svarta och röda vinbär
  • Yoghurt eller fil

Mixa och drick eller ät med sked. Jättegott, som en explosion av frukt i munnen.

- Ät!
/Calle

2011-04-13

Hydrering: Test och Dryck

För att kroppen ska fungera optimalt är det viktigt att se till att den är väl hydrerad. Även en lätt dehydrering minskar prestationsförmågan.

Det finns olika metoder att testa om man är tillräckligt vattnad, men Kelly Starrett på Mobility WOD har det test som jag gillar mest.

Pressa hårt med tummen på den platta hårda delen av smalbenet i 5 sekunder. När du tar bort tummen skall den inte bli kvar någon inbuktning. Filmen nedan visar hur det går till.



Ja, tjena! Jag failar grymt. Gropen var kvar i timmar. Dags att göra något åt det hela.

Kelly nämner att det basala behovet, alltså utan träningssvettning, ligger på 1/2 oz per pound kroppsvikt, så efter lite googlande kunde jag räkna ut att jag behöver ungefär 3 liter vatten om dagen.

Men att bara dricka vatten är inte optimalt för upptaget så jag sökte efter någon form av sportdryck utan kolhydrater. Det blev inte många träffar. Däremot hittade jag följande recept:

2.5 dl (1 l) Vatten
2 tsk (8 tsk) Citronsaft [ca 30 mg Kalium]
1/4 krm (1 krm) Salt [ca 110 mg Natrium]

Källa: http://lowcarbdiets.about.com/od/beverages/a/sportsdrink.htm

Men eftersom det innehåller ca 10 g kolisar per liter blir det lite för mycket för mig. Så jag klurade vidare på om man kunde ersätta citronsaften med nått annat med högt kaliuminnehåll. Som Professor Baltazar gick jag fram och tillbaka och funderade och funderade och funderade...

Till sist slog det mig att Seltin kanske kunde vara lösningen. Och efter lite kalkylerande kom jag fram till följande recept:

1 l Vatten
1/2 g (ca 1/2 krm) Seltin [100 mg Na, 105 mg K]
3/4 g (ca 3/4 krm) Salt [340 mg Na]

Noll kolhydrater är rätt lagom, tycker jag. Nu ska jag hem och testa om det funkar. Återkommer med resultatet så småningom.

Läs mer om hydrering på: http://www.ultrunr.com/hydrate.html

- Drick!
/Calle


2011-04-09

Barfota i vårsol

Några ord efter dagens barfotapass...


- Ta av dig skorna!
/Calle

2011-04-06

Friskis Löp75 - Premiär

Igår var det premiär för Friskis Löp75. Ett lite tuffare löppass där alla får chansen att utmana sig själva lite extra.

Passet hade följande upplägg:
Lätt jogg ca 1 km, uppvärmningsrörelser och löpskolning.
Stopp för rörlighetsövningar, mågra minuter.
Löpning ner till Pruhultsvägen, ca 2 km.
3 stegringar 70%, 80%, 90% och lite vila.
Backträning, 8 x 30 s nära max, 150 s vila tillbaka.
Löpning tillbaka, ca 3 km.
Streching och mobilitet.
Rundan blev ca 7.3 km:

Ner till Viskan och tillbaka.

Veckans hemläxa är att tillbringa 5 minuter i Grottmannen minst en gång under veckan.

Springa gärna en runda med tidtagning i veckan. När vi sedan är klara med vårens pass kan ni göra om samma runda och se om träningen har givit resultat.

Stort tack till alla deltagare! Ni är grymma.

- Spring!
/Calle


Ryktet om min bortgång...

...är överdriven.

Tro det eller ej, men jag har faktiskt ett verkligt liv utanför denna blogg. Nej, jag är alltså ingen bot även om mina mekaniska formuleringar kan ha fått er till att tro det. Jag är en man av kött och blod (Hoppsan, nu blev jag hungrig) vars inspiration för tillfället har tagit ett dopp i marianergravens djupa och mörka vatten. Men räds ej, kära läsare, jag dyker upp igen, som en guttaperkaboll, som ett brev till felaktig adress, som en boomerang till en aborgin. Envis som en terminator och stark som en (talj)oxe återvänder undertecknad till tangentbordet och fyller era liv med ord och mening.

Snart.

Jag lovar...

/Calle

2011-03-02

Frivändning med sten

Jag fick frågan - Hur det går till att göra en frivändning med sten? - så jag tänkte att en film säger mer än ord och spelade in följande lilla sekvens när jag var ute i Ateljén för att göra min WOD i förrgår kväll.


Frivändning med sten

- Lyft!
/Calle

2011-02-28

Intervall Flex på Friskis i Mark

I lödags var det inspirationsdag för Friskis funktionärer i Mark och jag hade fått lov att närvara. Klockan 14 började begivenheterna med lite föreningsinformation. Efter nån timma sittandes på en stepupbräda hade träsmaken nått himalianska höjder när det äntligen var dags för lite fika.

När det flesta hade tryckt i sig ett par stycken bullar och sippat i sig sitt kaffe började det gå rykten om att det var kräkvarning på passet som skulle komma. Tydligen intensivnivå och grymt jobbigt. Bah, tänkte jag, inga problem.

Vi började Intervall Flex-passet med lite normal uppvärmning, inget krångel då till och med jag nästan kunde följa med i rörelserna. När vi hade blivit varma och sköna var det dags för intervalldelen av passet.

Bild av José Correia de Melo från albumet

Mycket hopp, vänster, höger, upp, fram, bak, hit och dit, blandat med höga knän, armhäv, sittupp rygglyft i olika intervall. Kulmen nåddes när vi gjorde höga knän i full fart, 6 gånger 20 sekunder på max med 2 sekunders vila. Japp, du läste rätt, två sekunders vila.

Grymmejobbigt med grädde på toppen.

Flexdelen var inte fullt så slitsamt men krävde ändå fokus och lite styrka. Minnet är lite suddigt efter intervallerna, men breda knäböj och utfallsbalanseringar i lugnt tempo tror jag mig minnas.

Passet gav en massa spänstträning med alla hopp så idag är mina kalvar* stela, ömma och trötta.

* Jag menar vader, fast kalvar (eng. calfs) låter lite roligare.

Jag ger detta pass fullt pott och två tummar upp samt rekommenderar det varmt till alla som gillar att springa och vill förbätta sin löpteknik och stärka sin core. Perfekt uppladdning inför vårens Löpning75-pass* som startar i april. Mig hittar ni i stora salen klockan 19:30 från vecka 10.

Förhoppningsvis kan jag återkomma med lite mer information om upplägget för vårens Jogg och Löp inom kort.

Stort tack till de entusiastiska och fantastiska ledarna som med sin sprudlande energi gjorde allt det jobbiga till ett stort nöje. Tack!

- Flexa mera!
/Calle

Hypoglykemi

Jag gjorde ett test om jag låg i riskzonen för att drabbas av hypoglykemi, dvs lågt blodsocker.

Lite lustigt att jag som äter nästan noll kolhydrater inte har ont utav lågt blodsocker. Kanske jag är söt av naturen?

Testet finns på http://www.hypoglycemia.org/hypo_test.asp om du är sugen på att prova själv.

- Ät!
/Calle

2011-02-15

Gräsänklingskväll

"Min fru har rest till Mölle, till Mölle by the sea"
- Povel Ramel

Ambitionerna var höga inför gårdagens gräsänklingsafton. Så här skrev jag på Facebook:
Gräsänkling i kväll !!! Då blir det: Gymma, springa långt, äta kött, programmera, spela gitarr, röja i ateljén, leta gamla låtar på spotify, meditera några timmar, lyssna på tystnaden, se ett Highlander, Bladerunner och Chariots of Fire, förverkliga mig själv samt lägga sig tidigt och ta en sjuhelvetes sovmorgon imorrn.

Här kommer resultatet i form av en video.

DISCLAMER: Du som anser dig ha ett liv kan med fördel skippa filmen och göra nått vettigt istället.



Ursäkta inte bara den usla videokvalitén.

EDIT: Youtube tog sig friheten att korta filmen 3 minuter.
Det var bra så slapp ni se mig röja i ateljén, somna tidigt och ta sovmorgon.

Då ska vi se: Springa - check, Äta - check, Chariots of Fire - check, Bladerunner - check, Highlander - blev Sound of Music istället, Rita - check, Spotify - check, Meditera - check, Gymma - check, Tystnad - check, Gitarr - check, Programmera - check, Röja i Ateljén - check, Somna tidigt - check, Sjuhelvetes sovmorgon - check.

Får tillstå att gräsänklingskvällen helt klart blev lyckad. Nu behöver jag dock en hel veckas semester för att återhämta mig.

- Skynda, skynda, det är gott om tid!
/Calle

2011-02-14

Recept: Hasselnötskakor

Tag 2 dl Hasselnötter och mixa dem till mjöl. Tillsätt 250 gram smält Smör. Droppa i 6 droppar Stevia. Blanda ihop och häll upp i dubbla bullformar. Låt stelna i kylen några timmar.

Släng sedan skiten direkt i soptunnan. Gör inte samma misstag som undertecknad att smaka på det. Vidrigt, sa Bull och vedervärdigt säger jag.

Ni får ingen bild på styggelsen men titta gärna på mitt Pemmikanrecept. Hasselnötsruporna (i brist på bättre namn) blev till utseendet ganska lika pemmikankakorna.

Inga mer matlagningsexperiment för min det den närmsta tiden.

- Pluss och karm!
/Calle

2011-02-07

Strimlad lövbiff

Ett lite råare snabbmatstips för hågade karnivorer...

Ingredienser:
3-4 hg Lövbiff
1/2 Citron
1 msk Olivolja
Recept:
  • Strimla lövbiffen
  • Häll på oljan
  • Pressa citronhalvan över köttet
  • Blanda ihop
Ät direkt eller låt stå i kylskåp över natten. Mums!

Tänk på att det inte mättar så bra eftersom det är ganska magert, men gott ändå.

- Ät!
/Calle

2011-02-02

Ferry Food Funkar Fantastiskt

Införskaffade en ny kokbok för ett litet tag sedan som ni kan se på bilden nedan.

Ferry Food

Redan innan hon öppnade den så dreglade frugan och sa - den med smör på! Riktigt vad hon menade förstår jag inte men nu när hon börjat beta av recepten och man blir serverad läckerheter varenda kväll spelar det ingen roll att jag får sova på soffan och Ferry Food har tagit min plats.

Hur som helst så är det rejäla recept med enkla och fina råvaror. Den enda smolken är att det används Maizena* i några av såserna vilket man bara kan hoppa över. Mängden grönsaker är också oerhört överdriven men gör att matbilderna ser fina och färgranna ut.
* majsmjöl är djävulens påfund.

Hur som helst - Köp den! - för det är en riktigt bra kokbok - inget tjafs!

- Ät!
/Calle



2011-02-01

the Gax Training Pass 2011

"It's a kind of magic..."

Precis lika odödlig som Connor McCloud from the clan McCloud känner man sig efter 50 kilometers löpning med goda vänner, underbart väder och långa pauser i det vackra Skånelandet utanför Lund.

För andra gången anordnade ultragurun Stefan Samuelsson the Gax Training Pass och i år hade jag möjlighet att närvara. Något som jag är mycket nöjd med.

Visserligen kunde jag väl snöra på mig skorna hemma och sprungit en solorunda som den sanna ensamvarg jag är, men att göra det tillsammans med ett gäng likasinnade glada galningar är oslagbart.

Så därför tog jag tåget till Lund för att spendera natten på det trevliga men trånga vandrarhemmet Tåget. En hel del minnen från tågluffningarna min gamle vän Martin och jag gjorde i Europa innan vi blev stofiler väcktes till liv, men jag lyckades ändå sova tryggt i min överslaf hela natten.

När morgonen kom lyckades jag att mixa min äggmjölk med lite onkljummet vatten till något som nästan gick att dricka och efter lite stök och bök kunde jag ta mig till stationen där det redan hade börjats samlas obskyra varelser iklädda joggingskor och ryggsäckar som tydligen hade samma mål med dagen - att springa 50 km.

Packningen låstes in och det dröjde inte länge innan vi lämnat stadskärnan bakom oss och andades frisk skåneluft av bästa sort. Härligt. Vädret hade inte riktigt börjat visa sin rätta sida ännu men allt pekade på att det skulle bli en fin dag. Efter 14 km lätt motlut var vi framme vid Skryllegården.

Framme vid Skrylle

Innan det var dags för dagens första paus sprang vi trekilometaren för att få ett smakprov av vad som komma skulle. Isigt men välgrusat kan man samman fatta den rundan med. Ja, det var ju förstås trevligt att få komma längre in i den vackra naturen också.

Dags för första pausen. Fika och småprat, tömma skorna på småsten. Jag har en förmåga att alltid fylla på skorna med småsten. I foppatofflor brukar de hoppa i och ur lite som de vill, men i X-Talon blir de kvar så nästa gång ska jag använda mina Dirty Girl Trail Gaiters för att råda bot på det problemet.

När fikan var klar sprang vi milspåret motsols. Ganska trixigt underlag med många partier ojämn snö och isfläckar där man minst anade det. Men vackert och nu när vädret börjat le mot oss i sin fulla prakt kändes livet som en solskenssaga. Milen tog slut allt för fort och det var dags för nästa rast, lunchrast!

Jag införskaffade en Skrylleburgare utan allt med bearnaise som var en vällagad smaskighet som jag gärna hade ätit några fler av. Sällskapet var av yppersta trevlighetsgrad så även en asocial kuf som undertecknad hade det väldigt trevligt. Men rasten tog slut och det var dags att ånyo ge sig på enmilsspåret. Denna gång medsols.

Det var en helt annan upplevelse. Motsols är enmilen väl markerad, men medsols är det värre och har man minne som en guldfisk (egentligen har inte guldfiskar så dåligt minne) så gäller det att vara uppmärksam så man inte fortsätter i tangentens riktning och trillar av kontinenten. Vi hade dock tur och lyckades ta oss tillbaka utan större mankemang. Och, med risk att bli tjatig, så var det dags för nästa paus.

Det blev en andra lunchrast. Jag tog fram det rökta sidfläsket från ryggan och bjöd laget runt. Nu var det inte så många som nappade mer än en man som tyckte det var supersmaskigt och förmodligen kommer att helt övergå till en sidfläskbaserad kost i framtiden.

Rasten var lång men tids nog var det dags att dra oss västerut för att återkomma till startpunkten. Efter 14 kilometer nerförsbacke anlände vi lyckliga och belåtna till Centralstationen i Lund.

Tillbaka där vi startade

Ett stort tack till Stefan som anordnade arrangemanget och till alla som var med och sprang. Helt klart värt besväret med att sitta och skumpa på statliga järnvägen en ansenlig mängd timmar. Dessutom ett jättegrattis till er som trotsade vett och sans och sprang er första Ultra.

Lev väl tills vi ses igen.

- Spring långt!
/Calle

Rå Epok i Lund

I lördagskväll befann jag mig i Skåne, närmare bestämt i studentstaden Lund och när hungern gjorde sig påmind gav jag mig ut på jakt efter grottmansmat.

Gata upp och gata ner smög jag utan att hitta något ätbart. Pizza, pasta och sallad fanns det i överflöd men för en grottman är frömjöl och gräs inget alternativ. De stadsduvor jag mötte var för snabba att fånga med bara händer och jag kunde inte riktigt med att rycka en katt ur ägarens koppel. Jag trodde jag skulle få svälta.

Men rätt som det var stod jag framför en skylt med orden Rå Epok och läste menyn. Sashimi? En stor sashimi... Hmm. Rå fisk utan det förhatliga riset. Kanske det kan vara något. Jag chansar.

Den chansningen ledde till en kulinarisk upplevelse utöver det normala. Som ni kan se på bilden fick jag en tallrik med tre sorters icke rödlistad svensk fisk (röding, kolja och torsk?), några fina pilleräker, wasabi, ingefära, och sjögräs.


Detta var banne mig det fräshaste, läckraste och godaste jag ätit i mannaminne. Fisken var av yppersta kvalité och bara smälte i munnen. Delikat.

Restaurangen är ganska enkel och ödmjuk men har ett hjärta och feeling som är oslagbar.

Rå Epok får betyget tre tummar upp av två möjliga och ett stort stort tack från undertecknad.

- Ät!
/Calle

2011-01-28

God morgon

På väg till jobbet imorse tog jag mig friheten att stanna till på Friskis i Mark för att ge min gamla kropp en ordentlig start på dagen.

Så här sur och eländig var jag innan träningen...

Före Friskis - Arg mun

Eftersom jag ska springa långt på söndag, the Gax Training Pass, blev det ett lugnare återhämtningspass i form av Crossfit Endurance Recovery Workout:

Cirka 3 x 10 reps av
Bänkpress
Kettlebell-svingar
Pullups - hmm, här blev det inte så många reps ;-(
GHD Situps
GHD Rygglyft
Som uppvärmning joggade jag 1.2 km på löpbandet vilket var en skön start.

Efteråt blev det lite mobilitet för axlar, höft och ben.

Och efteråt kändes allt precis tvärt om...

Efter Friskis - glad mun

Grottmannen gillar Friskis.

- 3, 2, 1, Kör!
/Calle

2011-01-26

Dagens pass


Dagens Crossfit Endurance WOD i bilder.


- Life is good!
/Calle

Marias WOD

Jag agerar numera personlig tränare, PT, åt min hustru Maria. Vanligtvis en väldigt seriöst sysselsättning där jag noga planerar hennes träning i form av en Crossfit-övning varannan dag som jag publicerar på hennes blog.

Det är ett nöje att få plåga^H^H^H^H^Hträna henne.

Men ibland vågar jag skoja till det lite...



/Calle


2011-01-25

Tombow Zoom 707

Lätt yr av förälskelse skriver jag detta inlägg i ett försök att förmedla den ädla känsla som innfinner sig när man efter år av trånad äntligen gör slag i saken och inhandlar en ny älskling.

Nä, det är inte som du tror.

Idag var jag på Matton i Göteborg och införskaffade en Tombow Zoom 707. Ja, just det, en penna, men inte vilken penna som helst utan den slimmade, gedigna och följsamma varelse ni ser på bilden.

Tombow Zoom 707

Ända sedan Moses var vilse i vassen har jag gillat kontorsmaterial, sudden, papper, block och linjaler men min största vurm var för pennor. Ett intresse som jag odlade genom gymnasiet och när jag jobbade som ritare på Västkust-Stugan hemma i Mjöbäck. Även under studietiden i Umeå hände det att stora delar av studiemedlet spenderades på pennor och en och annan Filofax.

När jag sedemera började knega som IT-konsult lade jag pennorna på hyllan, eller snarare i byrålådan, till fördel för tangentbordet. Tills idag.

Nu ska jag plocka fram mitt Moleskine-block och min nya fina 707a och skriva något riktigt riktigt viktigt. Antagligen får jag skrivkramp, men det är värt ett försök.

- Skriv!
/Calle


Snart långspringningsdags

Ja, det börjar dra ihop sig för långspringning.

På lördag tar jag ju tåget till Lund. Där väntar en god natts sömn innan jag i arla morgonstund rättar in mig i ledet av hågade ultralöpare och får ett härlig långpass i vintervackra skåneland.

Enligt klart.se verkar det kunna bli en riktigt fin dag.

- Spring!
/Calle

2011-01-11

Träningsstatus


Det blir ju inte så många inlägg om träning på denna blogg eftersom jag skriver om det på UltraRevenge istället men idag blir det en liten sammanfattning av träningsläget här.

Efter Formsvacke-VM innan jul då jag började träna för tidigt efter en tupp i halsen och fick betala med tre veckor nästan helt utan träning har jag nu kommit igång rätt bra.

Har kört några långpass runt 15 km med Spring i Mark och några kortare intervallpass typ Tabata på löpband. Ute är förhållandena ganska usla med snö och is så det är svårt att köra intensiva pass. Man vill ju inte bryta benen av sig så lite försiktighet måste iaktas. Förutom en häl som trilskas lite känns det helt okej.

På söndag är det dags för Spring i Mark igen och den 30 januari ska jag ner till Lund och springa ett ultrapass - the Gax Training Pass - med ett gäng andra tokar. Lite nervös är jag nog allt eftersom jag inte sprungit så långt på ett bra tag. Men det är väl bara att knata på så ska det nog gå bra.

Styrketräningen går framåt. Jag betar av övningarna för Athletic Skill Levels i lugn och fin takt och kör Crossfit Endurance WODdar ca tre gånger i veckan. Känner att jag kan nog snart öka till 4 eller 5. På det hela känner jag mig mer fit och stark än tidigare.

Maten jag äter är till absolut största delen animalisk förutom lite kokos i form av fett eller flingor. Funkar klockrent.

Den mesta löpträningen bedrivs i foppatofflor men är väglaget för grisigt blir det Inov-8 X-Talon. Crossfit bedriver jag mest barfota eller i Fivefingers. Principen är som vanligt så minimalt som möjligt.

Just nu känns målet att springa 246 km i sommar väldigt långt borta. Jag tror jag behöver några riktigt långa träningsrundor för att det ska framträda tydligare ut de dunkla dimmorna i min långlöpningsvision.

En annan nyhet är att jag blivit personlig tränare åt min fru. Jag står för ett Crossfit-betonat träningsupplägg där hon kör en WOD varannan dag. Det är riktigt kul att planera hennes pass och peppa henne till att göra övningar. Hon verkar väldigt motiverad så det blir spännande att se vad det blir för resultat efter några månader.

Så träningsläget är under kontroll, nu är det bara att tuffa på som det lilla loket som kunde och se tiden an.

Jag känner mig hoppfull!

- Igen, snabbare!
/Calle





2011-01-10

Kaffetåren

Jag gråter en tår för mitt älskade kaffe som följt mig genom livet.

I min arla barndom fann jag min första kopp med java och tillsammans med en sockerbit uppstod tycke direkt. De första åren hölls konsumtionen på en normal nivå men när jag började arbeta ökade konsumtionen gradvis tills jag var uppe i en dos som kunnat döda en dinosaurie. Jag var dock van och mådde prima.

Som tur var fick en vän och kollega mig till att sluta med att förpesta de goda dropparna med socker. Det är jag tacksam för.

Åren gick och jag fortsatte att klunka i mig kaffe i alla former, men favoriten var starkt så en sked kan stå i det och gärna kallt. Varför kallt? Jo, jag ber att få citera Jarl Kulle - "Kallt kaffe och heta kvinnor spar tid".

Kaffet blev en del av mitt väsen.

Men...

Mer och mer började jag känna att kaffet var en last, ett beroende som jag inte var riktigt bekväm med. Kände mig styrd. Och låst. Fick jag inte mitt morgonkaffe kom huvudvärken. Magen blev urlag av litervis med lut. Nej, så ska det inte vara.

Så jag gjorde ett försök att sluta, se Coffe Break. Efter två dagar krampade ryggen så illa att jag inte kunde sitta upprätt. Det var bara att krypa till korset, eller snarare kaffebryggaren, och koka en balja. 20 minuter senare var krampen borta.

Efter några månader hade jag gått ner mig djup i kaffesumpen. En stoor balja bäcklut i bilen till jobbet, kaffe var 45e minut på jobbet, kaffe när jag kom hem, kaffe efter middagen, kaffe till Bolibompa, kaffe till Rapport, Aktuellt och i alla reklampauser och så till sist nattkaffet innan det var läggdags. Kaffe overload!!!

Det var dags igen, men nu tänkte jag till och insåg att tvärsluta inte skulle funka. Jag skar ner och bara efter några dagar var jag nere på 2 koppar om dagen, nån vecka sedan bara ett par halva koppar. Good, tänkte jag. Men...

Plötsligt fick jag en kopp med gudadrycken som smakade... hmm... tvivelaktigt. Kanske inte illa, men gott var det iallafall inte. Konstigt. Hade det blivit något fel med bryggaren. Troligen inte - en Moccamaster i kombination med Zoegakaffe kan inte gå fel, men det gjorde det. Igen och igen. Från inget vidare, via inte gott, ända till äckligt.

Sorgeliga saker hända men att jag - KaffeCalle - skulle sluta tycka om kaffe var milt sagt otippat.

/Calle