Rullband och festblåsor

Idag var det nästan 20 minusgrader så det blev ett besök på Friskis för att kubba dagens barfotapass på löpbandet. Att springa på band är väl ingen favorit, men under rådande omständigheter kändes det helt okej.

Efter 1700 meter på bandet

Mina stackars nedre extremiteters yttre bihang, tårna, har pirrat, ömmat, smärtat och brunnit om vartannat sedan djupsnöpasset för tre dagar sedan. Fötterna verkar tåla kyla rätt bra, men tåssebissingarna är lite känsligare.

Tåsmärtorna gör det lite lurigt att engagera sig i sällskapsdanser såsom jenka och foxtrot. Vilket inte gör något eftersom jag är en man och män dansar inte. Däremot har min vanligvis graciösa gångart förvandlats till en slags kräftgång på grund av smärtblixtarna som slungas från tåtella, tillejota och ebbefota på vänsterfoten samt höger kubb (stortå). Strumpor bäres helst i hand och skor används möjligen till att jaga spindlar med.

Ska jag sova får jag lägga mig på magen och hasa ner så fötterna hänger utanför sängen.

Köldblåsan på höger stortå har vattnat sig ymnigt fram tills idag då den har lugnat ner sig något. Om man tittar noga kan man se det ljusa fältet på stortån. Övriga tår är bara lätt hudflängda.

Ingen festblåsa precis

Nu blir det några dagar på löpband för att läka och återhämta fötterna innan jag kastar mig ut i kylan och snön med nya krafter.

- Spring!
/BarfotaCalle