Coffe Break (Ctrl-C)

Ibland får jag för mig tokiga saker. Saker som får att springa barfota varje dag ett helt år att verka som ett rätt lagom projekt. Denna gång var beslutet att ta en Coffe Break, Ctrl-C. En vecka utan kaffe.

Ett ödesdigert beslut...

Efter kaffestinn arbetsvecka där jag med lätthet sveper i mig tio koppar kaffe om dagen var jag så trött och äcklad av blotta tanken på det svarta lutet att jag på vägen hem twittrade till alla mina followers att jag härmed tar en kaffefri vecka.

Fredagkvällen gick ganska bra. Det är ju klart att frugan tog chansen att tracka mig med -Ska du inte ha en koppa kaffe, älskling - ett par gånger men stolt som en fura tackade jag givetvis nej. Inga fysiska känningar denna dag bara ett lätt kaffesug framåt kvällningen.

Lördagen, eller snarare, Lördagen from Hell, inleddes och avslutades med huvudvärk. Däremellan hade jag, rätt gissat, huvudvärk. Livet var svartvitt. Att springa kändes meningslöst, tröttsamt och motivationslöst.

På söndagen släppte huvudvärken, men ersattes av ont i svanken. Löpningen gick långsammare än någonsin, ett tempo lägre än vad jag gjort på 6-timmars lopp. Försökte styrketräna, gjorde några knäböj men det var lika rolig som tandvärk. Svanken gjorde bara mer och mer ont. Spänningen steg upp i ryggmusklerna tills jag kände mig som en överstämd basfiol. Sova gick sådär - en trea på en skala till hundra.

Idag, måndag, vaknade jag som gårdagens basfiol. Mental istid. Som grädde på moset skulle bilhel..etet besiktigas. Klarade mig undan med en etta, så jag slapp att bryta ihop i en snyftande hög hos bilprovningen och kunde köra till jobbet innan lunch.

Idag var det omöjligt att sitta längre än en millisekund på det tortyrredskap spanska inkvisitionen hade ersatt min vanliga kontorsstol med. Drack vatten som jag låtsades att Jesus konverterat till kaffe. Stretchade så gott jag kunde genom att vika upp benet på bordet och lägga kroppen över, aj, aj, aj, men det hjälpte föga. Basfiolssträngarna bara drogs åt hårdare och hårdare. Vetskapen om att jag måste sitta still i bilen en hel timma på vägen hem gav mig nya mentala bottennoteringar, men till slut begav jag mig hemåt.

Ja, jag var verkligen nedstämd på vägen hem. Då...

...kom jag ihåg att pelletsen var helt slut hemma så ville jag inte få en stekpanna i huvudet så var det bäst att komma hem med 52 säckar villapellets i bagaget. Lite förvånda måste jag tillstå att jag var när det gick rätt lätt att kasta in dessa 16-kilospåsar i lastutrymmet på bilen.

Stannade på Friskis för att genomföra dagens barfotapass. Segt som kola och svanksmärtor i starten men mot slutet fick jag upp ångan och tassade 2.5 km på bandet utan större mankemang. Tar man det bara lugnt så är det aldrig fel att röra på kroppen.

Väl hemma var det dags att lossa lasten. Det var mindre roligt för nu var jag dessutom tvungen att utföra 52 säckförflyttningar från bilens lastutymme ner tre trappsteg och in i källaren där säckarna skulle staplas prydligt. Efter denna övning var smärtan i svank och rygg tillbaka värre än någonsin.

Kvällen bedrevs liggande på golvet, gåendes en sväng, sittandes i soffan, gå en sväng, fosterställning på en filt, gå, yogadraken, gå, hiphop freeze, gå, osv, osv, ... Ont, ont, och ont.

Nej, tänkte jag, dags för en kopp med Mollberg.

Kokade en rejäl balja med lut av ovan nämnda sort. Satte mig i soffan och drack.

30 minuter senare mådde jag som en prins. Magiskt. Helt återställd. Trolleri, trollera, efter en kopp kaffe blev jag bra!

- Drick!
/Calle

Deca Ironman Diet

Kanske en ny viktminskningsmetod?

Under 2006 års Deca Ironman gjordes en studie hur kroppskonstitutionen förändrades på deltagarna. Artikeln är publicerad i British Journal of Sports Medicine:

Effect of a multistage ultra-endurance triathlon on body composition: World Challenge Deca Iron Triathlon 2006

Kari Martens fot efter tävlingen 2008

Under stycket Conclusions kan man läsa att deltagarna tappade 3 kg fett genom att utföra en Ironman (4 km simning, 16 mil cykel och 42 km löpning) per dag i tio dagar. Muskelmassa, mineraler och vatten påverkades inte.

Huruvida detta är en bra viktminskningsmetod är osäkert. Personligen tror jag att LCHF-kost är en långsiktigt bättre metod.


- Spring!
/Calle

Återhämtningscocktail á la LCHF

Efter träningen kan det vara gott med en mumsig återhämtningsdryck så jag drog igång vår oumbärliga (Hobbex-ord) stavmixer och gick lös på följande råvaror:

2 st Hönsägg
1.5 dl Turkisk Yoghurt
1.5 dl Vispgrädde
1/2 näve Frysta Hallon


Drack upp så fort att jag inte hann med att fota drycken.
Bjuder på en lite bild från gymmet på Friskis istället.


Energiinnehåll: lite drygt 800 kcal.
Energifördelning: Fett 86 E%, Protein 8 E%, Kolhydrat 6 E%.

- Ät!
/Calle

Skinnpaj

VARNING: Detta inlägg kan uppfattas som vedervärdigt så känsliga personer varnas.

Tills nyligen kände jag endast till en svaghet hos min fru - arachnofobi. Hon är, eller snarare var, dödligt rädd för spindlar. Tyvärr har hennes rädsla för dessa trevliga små kryp mattats av efter några år på Stenhall. I våra skrymslen och vrår huserar otaliga av dessa nyttodjur så det var bara att vänja sig vid deras sällskap.

Det gladde mig således stort när jag, här om dagen, upptäckte en ny svaghet hos fienden, jag menar frugan. Hon är omåttligt rädd för död hud (nekrodermafobi?). Moahahaha! Det kommer jag att dra fördel avmånga gånger.

Och för tillfället har jag massor av död hud. Anledningen är mina barfotaeskapader i kylan som får skinnet på tårna att förhårdna och flagna av i ljusets hastighet. Totalt har jag nytt skinn på 6 småtår. Dessutom fick jag en köldblåsa på höger kubb (stortå) som nu har lossnat och exponerat nytt skinn på halva tån.

Hur upptäckte jag då frugans fobi?

En kväll när satt vi och tittade på TV tillsammans passade jag på att frisera mina flagiga fötter med en liten sax. Det blev en del rester av död hud som jag inte riktigt visste var jag skulle göra av så jag slängde dem i min använda kaffekopp. (Du anar vad som kommer att hända)

Vi fortsatte TV-tittandet en bra stund så jag blev sugen på en påtår. (Du vet vad som kommer att hända)

Gick och hämtade kaffekannan och fyllde på min kopp. (Japp, det händer)

Satte mig i soffan, glömde bort kaffet för en stund men efter några minuter kom jag på att det fanns en stor kopp starkt kaffe så jag greppar koppen och sveper i mig det kalla innehållet...

Det tar nån sekund innan jag inser att skräpet i kaffet, som nu är i min mun, är ett halvt kilo död hud från mina tår.

- Äh, det var väl inte så farligt, tycker jag.

Frugan tjuter av äckel. Och har hon inte slutat så tjuter hon väl än.

Snipp, snapp, snopp. Nu så var det stopp.
/Selachofobikern

Rundgång och räknevärk

Efter fyra återhämtningsdagar på löpbandet har jag nu gjort två dagar utomhus och ikväll blir det ett tredje.

I förrgår blev det landsvägslöpning med pannlampa till första lyktstolpen tur och retur och passet igår blev 18 varv hemma på uppfarten. Något enformigt men rätt behagligt nu när det bara är några enstaka minusgrader.

Vår uppfart är P-formad och bildar därför en rundgång på 110 meter som är ypperlig att cirkulera i. Den består av två backar en lång och flack och en kort och brant. Kombinationen av dessa blir ganska bra. Igår valde jag att ta den flacka backen ner och den branta upp.


Med ett räkneverk i handen går det lätt att hålla koll på hur många varv som tillryggalagts. Utan detta hjälpmedel får jag en hemsk räknevärk redan innan varv nummer tre är avklarat. Frågan är om man riskerar en betalningsanmärkning om man tappar räkningen?

- Spring!
/Isfot

Hovavtryck

I söndagens Borås Tidning kunde man se följande:

Undrar vems fot som gjort avtrycket...

/Yeti

Veckorapport 5 och 6

Rapport för vecka 5 och 6 i Projekt GAX TransScania.

Detaljer kan återfinnas i min kalender på Funbeat som är åtkomlig för alla.

Summering vecka 5:

• Löpning: 32 km.
• Styrka: 1 pass
• Plyometrik: 2 pass
• Tvärträning: 40 min.

Onsdag blev en rejäl träningsdag med 50 min morgonspinning efter följt av ett styrketräningspass. På eftermiddagen blev det ett långpass i strålande solsken. I like it!

Torsdag medförde köldrekord på -11 grader. Funkade bra att springa, men marken var väldigt hård.

Summering vecka 6:

• Löpning: 15 km.
• Styrka: 1 pass
• Plyometrik: 2 pass
• Tvärträning: 40 min.
• Skada: Njä, men grymt slitna tår.
  

För lite löpning dels beroende på kylan, dels på ömma fötter, och dels på motivationen som är svår att hålla på topp under rådande förhållanden. Men jag tillåter mig ta det lite lugnt och låter mig inte plågas av dåligt samvete.

Nysnö och -9 grader på onsdagen sabbade fötterna rejält. Stor köldblåsa på höger stortå och väldigt känsliga och värkande tår i flera dagar. Körde lördagens och söndagens barfotapass på löpband för att återhämta och läka tårna.

Tre bra styrketräningspass. Jobbar på med marklyft och lyckades sätta nytt PB idag, söndag.

Nu är det bara att hoppas att värmen återvänder snart.

- Spring!
/UltraCalle

Rullband och festblåsor

Idag var det nästan 20 minusgrader så det blev ett besök på Friskis för att kubba dagens barfotapass på löpbandet. Att springa på band är väl ingen favorit, men under rådande omständigheter kändes det helt okej.

Efter 1700 meter på bandet

Mina stackars nedre extremiteters yttre bihang, tårna, har pirrat, ömmat, smärtat och brunnit om vartannat sedan djupsnöpasset för tre dagar sedan. Fötterna verkar tåla kyla rätt bra, men tåssebissingarna är lite känsligare.

Tåsmärtorna gör det lite lurigt att engagera sig i sällskapsdanser såsom jenka och foxtrot. Vilket inte gör något eftersom jag är en man och män dansar inte. Däremot har min vanligvis graciösa gångart förvandlats till en slags kräftgång på grund av smärtblixtarna som slungas från tåtella, tillejota och ebbefota på vänsterfoten samt höger kubb (stortå). Strumpor bäres helst i hand och skor används möjligen till att jaga spindlar med.

Ska jag sova får jag lägga mig på magen och hasa ner så fötterna hänger utanför sängen.

Köldblåsan på höger stortå har vattnat sig ymnigt fram tills idag då den har lugnat ner sig något. Om man tittar noga kan man se det ljusa fältet på stortån. Övriga tår är bara lätt hudflängda.

Ingen festblåsa precis

Nu blir det några dagar på löpband för att läka och återhämta fötterna innan jag kastar mig ut i kylan och snön med nya krafter.

- Spring!
/BarfotaCalle