Recently I implemented a chart generating service and published it on
http://service.stenhall.com/charter
Jusing a very simple protocol, i.e HTTP, it's really easy to generate charts of different types.
/Calle
http://calle.stenhall.com
men denna blogg finns kvar av historiska skäl.2007-12-26
2007-12-23
Tomteloppet
Två uttråkade killar på Stenhall dan före dopparedan. Maria kom på den briljanta idén:
Tomteloppet
På med kläder och ut. Fyra startande vid dubbelstubben; Anton, Gustav, Maria och jag. Stoppuret fram och klara, färdiga, gå! I full speta sprang killarna varvet runt (110m) och Maria och jag hängde på så gott det gick. Anton kom runt på 38 sek och Gustav på minuten blankt.
Ytterligare några varv hanns med innan vi drog iväg på stora tomteloppet som gick till vänster om vävstugan runt stenbrottet, ut på gamla Öxabäcksvägen, Antons stig och tillbaka till Stenhall. Några drickapauser på vägen, men annars full fart över stock och sten.
Ett härligt avbrott från julestressen.
Om killarna blev mindre uttråkade vete katten, men kul var det iallafall.
/Stortomten
Tomteloppet
På med kläder och ut. Fyra startande vid dubbelstubben; Anton, Gustav, Maria och jag. Stoppuret fram och klara, färdiga, gå! I full speta sprang killarna varvet runt (110m) och Maria och jag hängde på så gott det gick. Anton kom runt på 38 sek och Gustav på minuten blankt.
Ytterligare några varv hanns med innan vi drog iväg på stora tomteloppet som gick till vänster om vävstugan runt stenbrottet, ut på gamla Öxabäcksvägen, Antons stig och tillbaka till Stenhall. Några drickapauser på vägen, men annars full fart över stock och sten.
Ett härligt avbrott från julestressen.
Om killarna blev mindre uttråkade vete katten, men kul var det iallafall.
/Stortomten
2007-12-17
Vrickad
Ja, ibland kan man känna sig lite vrickad.
Som när man i en hel vecka planerat ett träningspass och det går på här viset:
Tanken var att kombinera löpning och spinning. Detta genom att först spinga till Friskis i Skene. Där köra ett 60 minuters spinning medel-pass och sedan springa samma väg tillbaka hem.
När jag gav mig av hemifrån, runt halv fem, så började det redan bli ganska mörkt. I detta mörker efter drygt 3 km vid Örbyhallen kändes plötsligt vänsterfoten som en snuttrad sockiplast och jag var väldigt nära att falla framstupa. Stukning! Fan, fan, fan!!!
I brist på sköterska, bandage, förstånd och med djupetsade lumparminnen av min högröstade fänrik som ryter att man ska fortsätta även om det bara finns blodiga stumpar kvar av benen så fortsatte jag springa. Först med vänsterfoten väldigt lite i backen, men efter ett tag gick det att löpa rätt hyffsat.
Kom så fram till Friskis efter 51 minuter där ett snabbt byte av kläder och inmundigande av en banan ägde rum. Krokarna i omklädningsrummet fick agera torkställning till den fuktiga löparutstyrseln. Kanske kunde de bli lite torrare inför hemresan.
Upp på cykeln och en timma spinning. Gick rätt bra med foten så länge man inte vred den för mycket i sidled eller trampade för hårt med fotvalvet. Passet gick fort och jag kunde köra på rätt bra.
På med löparkläder igen. Nu återstod bara att ta sig hem.
Mycket uppför från Skene till Örby, men konstigt nog fanns det ork i apostlahästarna. Från Örby Centrum började det bli mer smärta i den stukade foten, men då var det inte så långt kvar så tänderna i underläppen och framåt bara.
Sista kilometern var totalt kolsvart eftersom gatlampor är ett onödigt lyx här på landet. Det enda som gick att urskilja var vägrenens vita ränder. En och annan bil for förbi och bländade synen. Gåshud och kalla kårar övervann smärtan i foten och tillslut skymtades vår brevlåda i mörkret. Av uppfarten syntes intet, men jag chansade och lyckades pricka rätt mellan stenstolparna.
Skönt att vara hemma efter 57 minuter och få en dusch och stukfoten i ett isbad. Efter tvagningen fick jag foten lindad och mina fiskar varma av frugan som inte har riktigt samma åsikt som min käre gamle fänrik vad gäller löpning på blodiga stumpar...
Pergite!
/Calle
Som när man i en hel vecka planerat ett träningspass och det går på här viset:
Tanken var att kombinera löpning och spinning. Detta genom att först spinga till Friskis i Skene. Där köra ett 60 minuters spinning medel-pass och sedan springa samma väg tillbaka hem.
När jag gav mig av hemifrån, runt halv fem, så började det redan bli ganska mörkt. I detta mörker efter drygt 3 km vid Örbyhallen kändes plötsligt vänsterfoten som en snuttrad sockiplast och jag var väldigt nära att falla framstupa. Stukning! Fan, fan, fan!!!
I brist på sköterska, bandage, förstånd och med djupetsade lumparminnen av min högröstade fänrik som ryter att man ska fortsätta även om det bara finns blodiga stumpar kvar av benen så fortsatte jag springa. Först med vänsterfoten väldigt lite i backen, men efter ett tag gick det att löpa rätt hyffsat.
Kom så fram till Friskis efter 51 minuter där ett snabbt byte av kläder och inmundigande av en banan ägde rum. Krokarna i omklädningsrummet fick agera torkställning till den fuktiga löparutstyrseln. Kanske kunde de bli lite torrare inför hemresan.
Upp på cykeln och en timma spinning. Gick rätt bra med foten så länge man inte vred den för mycket i sidled eller trampade för hårt med fotvalvet. Passet gick fort och jag kunde köra på rätt bra.
På med löparkläder igen. Nu återstod bara att ta sig hem.
Mycket uppför från Skene till Örby, men konstigt nog fanns det ork i apostlahästarna. Från Örby Centrum började det bli mer smärta i den stukade foten, men då var det inte så långt kvar så tänderna i underläppen och framåt bara.
Sista kilometern var totalt kolsvart eftersom gatlampor är ett onödigt lyx här på landet. Det enda som gick att urskilja var vägrenens vita ränder. En och annan bil for förbi och bländade synen. Gåshud och kalla kårar övervann smärtan i foten och tillslut skymtades vår brevlåda i mörkret. Av uppfarten syntes intet, men jag chansade och lyckades pricka rätt mellan stenstolparna.
Skönt att vara hemma efter 57 minuter och få en dusch och stukfoten i ett isbad. Efter tvagningen fick jag foten lindad och mina fiskar varma av frugan som inte har riktigt samma åsikt som min käre gamle fänrik vad gäller löpning på blodiga stumpar...
Pergite!
/Calle
2007-12-04
Älgastigen
Dagens kommentar till löppasset: Terräng. Isigt, blött och lerigt. Härligt!
Man kommer meningen med livet nära när man springer i terrängen.
Kan det bli bättre än frostig nyis på de leriga vattenpölarna när man stånkar fram över halkiga stockar och stenar på en terrängrunda när solen börjar dala en frisk decemberdag.
Skulle inte tro det.
Ironisk, tror du? Nej, inte det minsta!
Att man kommer hem med lerstänk över knäna och blodiga smalben är värdsligt. Efter duschen är man som en ny man.
/Stiglöparen
Man kommer meningen med livet nära när man springer i terrängen.
Kan det bli bättre än frostig nyis på de leriga vattenpölarna när man stånkar fram över halkiga stockar och stenar på en terrängrunda när solen börjar dala en frisk decemberdag.
Skulle inte tro det.
Ironisk, tror du? Nej, inte det minsta!
Att man kommer hem med lerstänk över knäna och blodiga smalben är värdsligt. Efter duschen är man som en ny man.
/Stiglöparen
Subscribe to:
Posts (Atom)