Man kommer meningen med livet nära när man springer i terrängen.
Kan det bli bättre än frostig nyis på de leriga vattenpölarna när man stånkar fram över halkiga stockar och stenar på en terrängrunda när solen börjar dala en frisk decemberdag.
Skulle inte tro det.
Ironisk, tror du? Nej, inte det minsta!
Att man kommer hem med lerstänk över knäna och blodiga smalben är värdsligt. Efter duschen är man som en ny man.
/Stiglöparen
No comments:
Post a Comment