Vrickad

Ja, ibland kan man känna sig lite vrickad.

Som när man i en hel vecka planerat ett träningspass och det går på här viset:

Tanken var att kombinera löpning och spinning. Detta genom att först spinga till Friskis i Skene. Där köra ett 60 minuters spinning medel-pass och sedan springa samma väg tillbaka hem.

När jag gav mig av hemifrån, runt halv fem, så började det redan bli ganska mörkt. I detta mörker efter drygt 3 km vid Örbyhallen kändes plötsligt vänsterfoten som en snuttrad sockiplast och jag var väldigt nära att falla framstupa. Stukning! Fan, fan, fan!!!

I brist på sköterska, bandage, förstånd och med djupetsade lumparminnen av min högröstade fänrik som ryter att man ska fortsätta även om det bara finns blodiga stumpar kvar av benen så fortsatte jag springa. Först med vänsterfoten väldigt lite i backen, men efter ett tag gick det att löpa rätt hyffsat.

Kom så fram till Friskis efter 51 minuter där ett snabbt byte av kläder och inmundigande av en banan ägde rum. Krokarna i omklädningsrummet fick agera torkställning till den fuktiga löparutstyrseln. Kanske kunde de bli lite torrare inför hemresan.

Upp på cykeln och en timma spinning. Gick rätt bra med foten så länge man inte vred den för mycket i sidled eller trampade för hårt med fotvalvet. Passet gick fort och jag kunde köra på rätt bra.

På med löparkläder igen. Nu återstod bara att ta sig hem.

Mycket uppför från Skene till Örby, men konstigt nog fanns det ork i apostlahästarna. Från Örby Centrum började det bli mer smärta i den stukade foten, men då var det inte så långt kvar så tänderna i underläppen och framåt bara.

Sista kilometern var totalt kolsvart eftersom gatlampor är ett onödigt lyx här på landet. Det enda som gick att urskilja var vägrenens vita ränder. En och annan bil for förbi och bländade synen. Gåshud och kalla kårar övervann smärtan i foten och tillslut skymtades vår brevlåda i mörkret. Av uppfarten syntes intet, men jag chansade och lyckades pricka rätt mellan stenstolparna.

Skönt att vara hemma efter 57 minuter och få en dusch och stukfoten i ett isbad. Efter tvagningen fick jag foten lindad och mina fiskar varma av frugan som inte har riktigt samma åsikt som min käre gamle fänrik vad gäller löpning på blodiga stumpar...

Pergite!
/Calle