Jag finns numer på

http://calle.stenhall.com

men denna blogg finns kvar av historiska skäl.

2010-07-26

Havsbadsloppet 2010

En liten lätt prestationsångest hade lagt sig som en blöt handuk över mitt vanligtvis goda självförtroende nu under semestern. Kanske mest beroende av att min vision av att jag skulle hinna träna som en besatt under ledigheten visade sig vara en schimär. Det var ju mycket trevligare att ta det lite lugnt och ha det bra med mina två söner istället för att kubba runt i skogen. (Kanske ändå ett sundhetstecken?)

Hur som helst, när jag i torsdags som vanligt sökte löpinspiration på nätet trillade jag på Havsbadsloppet som jag tidigare haft lust att springa. Till min glädje upptäckte jag att det skulle gå av stapeln redan på lördag fick jag ett rysligt sug att åka till Skåneland och springa ultra.

Kollade om det var möjligt att få med teamet (dvs familjen) men campingarna var fulla och teamet hade nog ingen större lust att sova i bilen så efter lite stötande och blötande fick det bli en enmansshow.

Fredagen var lätt kaotisk och slutade med att jag klippte gräs till klockan 22:00 och sedan fick packa och planera löpningen.

Vanligtvis är själva löpningen inget problem, bara att följa markeringarna, men Havsbadsloppet är lite annorlunda eftersom man själv får välja vilken väg man vill springa till målet.

Några hastigt nedkluddade ortsnamn och vägnamn blev resultatet av planeringen eftersom skrivaren var tom på trycksvärta.

Planeringen och packning nästan klart 4 timmar innan revelj.

Sömnen blev bristfällig. Sov kanske två ordentliga timma och låg resten av tiden och väntade på att klockan skulle ringa. Ingen bra uppladdning, men bra träning inför GAX.

När klockan slog tre pep mobilen och jag steg upp direkt för att ta mig ner till köket och göra lite varm äggmjölk till frukost. En energikick som heter duga. 20 minuter över tre satt jag i bilen på väg mot Skåne.


video
På väg mot Skåneland


Vägarna var tomma så det gick fint att susa söderöver. Vid starten var det mörket men så småningom började det ljusna mer och mer. Vid femtiden blev det en andra frukost bestående av en rejäl dos kall äggmjölk och ett par rejäla skivor enrisrökt sidfläsk.

Jag var framme i god tid och kunde reka de första kilometrarna från start till järnvägen. Bilen parkerades vis Klitterhus och mina försöka att sova den halvtimme jag hade tillgodo gick inte så bra, så jag drog mig så sakteliga till starten.

Vi starten hade det redan börjats samlas lite galningar. Några av dom bekanta sen tidigare och några nya ansikten. Känslan av att träffa en sådan hop med människor är härlig. Att få en bekräftelse på att man inte är ensam om att tycka det är kanon att gå upp i svinottan för att springa hela dagen och i belöning få skav både här och en gedigen träningsverk så man blir lika stel som ett fryst och gipsat kassaskåp.

Starten gick 06:15 och jag kom imål genom att lägga handen på dörren till Barsebäcks GK 6 timmar och 55 minuter senare. Löpningen gick bra.

Efter målgång blev det gratulationer till höger och vänster. Inhandlade 2 flaskor Loka och en kaffe på golfklubben. Fick skjuts tillbaka av tävlingsledaren och sa på återseende till mina löparkollegor.

video
På väg hem

Resan hem gick fint utan att vara det minsta sömning. Däremot kom sömntåget klockan 20:40 då jag kravlade upp till sängen och däckade likt en fjortis som dragit i sig en 37a strårom efter en dag i alppisterna. Vaknade 12 timmar senare av att det var frukostdags på Stenhall.

Nu blir det 11 lugna dagar innan det är dags att bekänna färg och korsa Skåne... två gånger. Om jag överlever äventyret GAX TransScania 246K kommer det att förevigas på min hud.

- Spring!
/Calle

2 comments:

Michel Blomgren said...

Schysst! Grymt starkt jobbat! Jag är imponerad! :-)

Projekt Barfota said...

Haha, första gången jag läser om någon som i princip impulsspringer en ultra ;D

Coolt värre!