Statusrapport

Äventyret med Crossfit Endurence går vidare och är nu är 6 veckor avklarade.

Hur känns det?

Tack för att du frågade. Jodå, det känns. Rejält. Konstant träningsvärk. Ibland lätt illamående efter övningarna men Mr Pukie har inte hälsat på ännu. Han kommer väl så småningom. Mentalt är det tuff med den höga intensiteten i övningarna.

Men ändå...

Det är ändå något visst med denna typ av träning. En känsla av att man klarar mer än vad man tror. En längtan efter nästa WOD och ett sug efter nästa tuffa intervallpass. Vad blir det denna gång?

Att övningarna hela tiden varierar gillar jag skarpt. Att dessutom inte veta vad som ska göras innan samma dag tillför också ett spänningsmoment. Anpassar hela tiden övningarna till vad jag klarar av fysiskt och tillgången på redskap. Det är en utmaning i sig.

Denna vecka blev lite lugnare med bara 3 WOD, 1 Intervallpass och så Friskisjogg, men jag är nöjd ändå. Torsdagen och fredagens vila var välbehövlig.

Lördagens pass, Newport Beach Crippler, kunde blivit en riktig rysare om jag hade haft mer vikt. Enligt receptet ska man på tid göra 30 stycken knäböj med 100 kg och efter det springa en mile (1.61 km). Den sten jag använde var för lätt och lyckades bara invalidisera mig partiellt så tyvärr gick det lite för lätt att springa mile-en.

Däremot var måndagens intervallpass helt brutalt. Slog ut mig totalt och gav mig träningsverk i vaderna som bara helt nyligen har försvunnit. Övningen gick ut på att springa en intervallstege med minskande vila och sen tillbaka. Lite mer konkret:

Spring 1 minut, vila 1 minut.

Spring 1 minut, vila 50 sekunder.

Spring 1 minut, vila 40 sekuinder.

Spring 1 minut, vila 30 sekunder.

Spring 1 minut, vila 20 sekunder.

Spring 1 minut, vila 10 sekunder.

Spring 1 minut, vila 20 sekunder.

Spring 1 minut, vila 30 sekunder.

Spring 1 minut, vila 40 sekuinder.

Spring 1 minut, vila 50 sekunder.

Spring 1 minut, klart.

Jävlar i min lilla låda vad jobbigt det var när vilan var nere på 20, 10 och 20 sekunder. Skönt att det var dags för ett lungt pass på onsdagens Friskisjogg.

Blir det nån ultra då?

En viss oro över att tappa förmågan att springa riktigt långt har lagt sig över mitt sinne. Jag behöver nog snart ge mig ut på en ultrarunda för att göra en verklighetkontroll och se om det går att springa så långt igen. Det går nog inte. ;-(

- Spring!

/Calle