Nej, inte mys-kanka, vad det nu är, utan mysk-anka.
Hemma på svärmors gård irrar det allt som oftast kring ett gäng med plattfotade varelser helt utan sans och vett. Dessa fjäderfän heter just myskanka och gillar två saker, äta sniglar och defekera på illa placerade ställen.
Igår fick jag chansen att förtära väl valda delar av nämnda pippi.
Myskankor
(C) Wikipedia
Fågeln var tillagad i ugn, var saftig och smakade ypperligt. Det blev en hel del fina bröstbitar, en vinge och en ansenlig mängd med inälvor i form av hjärta, lever, hals och muskelmage.
Är inte så överförtjust i lever men den var ganska mild så den gick fint att förtära. Övriga delar smakade smaskens. Själva halsen var ett smärre projekt att gniska av köttet på, men helt klart väldigt gott. Hjärtat mumsade jag i mig i två tuggor, gottigott. Men det som förvånade mig mest var det för mig tidigare okända organet muskelmage som verkligen smakade gigant good som Tina Nordström brukar säga.
Jag ger kvällens meny 10 poäng.
- Ät!
/Calle
No comments:
Post a Comment