Gaffaplånka

Händige herrn har varit framme och konstruerat denna fantastiska lilla skapelse - en silvertejpsplånbok.

Av silver- gaffa-, eller vävtejp kan man göra det mesta. Att tejpa en plånbok var, även för en person med TCP, inga större problem.

Mitt nästa projekt blir förmodligen en gaffaskjorta eller möjligtvis en silverväst till min gamla kostym.


/Knåparparn

TCP = Tummen Centralt Placerad

Ryktet om min anorexia...

...är något överdrivet.

I min ödmjukhet vill jag bara framhålla att jag

• aldrig har mått bättre,
• aldrig varit piggare,
• aldrig fisit mindre,
• aldrig sprungit längre,
• aldrig haft mer muskler,
• aldrig haft ett sockerfall,

än under mitt första år utan kolhydrater.

Så för att göra en mer fett-talibansk summering av det hela:

Kolhydrater suger.
Naturligt animaliskt fett regerar.
Animaliskt protein är bra i lagom doser.

/Calle - Militant kolhydratmotståndare

Ps. Sen bilden togs har jag nog gått ner några kilon... Ds.

Förkroppsligen

Att jag är en sämre än medelmåttligt usel snickare är nog allmänt känt, men en färdighet som jag är mäkta stolt över är min ödmjuka kunskap i att förkroppa lister. 

Och vad är då förkroppa? säger du, min kära läsare.

Förkroppa innebär att man på ett, närapå konstnärligt, sätt figurpassar ihop två lister i ett hörn istället för att snedsåga i 45-graders vinkel.

Fördelen med förkroppning är att man får festäta (fes-täta) skarvar för all evig framtid och slipper de fula glipor som 45-graders-vinkel-gersågs-amatörerna lämnar efter sig trots kilovis med spackel och sjutton lager färg.

Håll i hatten - Beskrivning följer:

Börja med att vertikalt snedsåga ämnet i ena änden.

Ämnet kan även kapas i ungefärlig längd för att enklare kunna hanteras.  Se till att marginalen är på din sida.

Vänd sedan på sågen och kontursåga efter listens form.

Vinkla sågen något inåt ämnet för att få bättre passform.

Snäpp loss överflödigt trä efterhand genom att vrida på sågen.

Såga, såga, snäpp! Såga, såga, snäpp!

Såga efter konturen. Lite trixigt, men skav på så gott det går.

Resultatet efter sågning blev rätt okej.

Även baksidan ser rätt så fin ut.

Förkroppningsskarven provas mot en intet ont anande ströbit. 

Hmm, ganska okej, för en amatör.

Efter lite täljande och justering av längd blev resultatet helt okej.

Ja, det är inte så knepigt att lära sig förkroppa lister. Lite lurigt att vända på sågen, speciellt när man måste vänstra, men med lite övning går det rätt lätt att lära sig.

Min lärdom har gått i arv från min saliga morfar Tage R Svensson, till min osaliga far Hans L K Johansson och vidare till undertecknad.  Jag ber att få tacka de båda!

/Snickarpojken Calle

Glad barfotalöparfot!

Så här glad blev min vänstra fot av 2.4 km barfotalöpning på asfalt, grusväg och skogsstig.

Högerfoten, som ej är med på bild, meddelar att han var minst lika glad och tycker att västerfoten är en riktig linslus som stjäl all uppmärksamhet.

Ägaren av fötterna, undertecknad, måste tillstå att löpning utan skodon är en mycket trevlig sysselsättning som inte är så tokigt som man kan tro.

/Stampande sulan

Kalla fötter efter 2.5 km barfota

Idag hade jag vägarna förbi Hindåsgården och passade då på att springa lite där.

Även om de nakna små fötterna var kalla efter 2.5 km halvfruset eljusspår så var själen varm.

Det är kul att springa barfota och man får automatiskt ett alldeles underbart och naturligt löpsteg. Att folk tycker man är en idiot får man tåla, eller kanske till och med hålla med om.

Nu väntar jag bara att behåringen ska ta fart så mina fossingar blir mer hob-lika.

/Calle Caveman

Ett år på fettdrift

Jag vill frambringa ett stort grattis till mig själv på ettårsdagen.

Har nu varit fettdriven i 365 dagar enligt LCHF-metoden.

Fördelarna är legio, nackdelarna få och små.

Men även solen har fläckar, så nog har jag dykt på näsan i sockerskålen ibland. Med hot om våld har jag slitit lördagsgodiset från mina två små hjälplösa gossebarn och som ett sockersvin slaskat upp deras välförtjänta lördagsgodis.

Nja, det kanske inte har varit riktigt så drastiskt.

Hur som haver, jag kommer att fortsätta med denna kost tills vidare och förmodligen vidare och vidare igen. För mig funkar den klockrent.

Kolhydrater suger! Fett regerar!

/Fatman

Huaraches 0.1 beta

Endast 2 mm skiljer fotsulan från marken på dessa prototyper av Huaraches.

Skotypens ursprung är från den Mexikanska indianstammen Tarahumara eller Raramuri (löpare till fots) som de själva kallar sig.

Detta folk är välkända för sin långdistanskapacitet och sprang långa distanser i dessa fotdon. Tydligen klarade de sig bra utan deluxe turbo chromeskor med dubbla airbags och antispinn.

Det låter nästan lika omöjligt som att springa åtta mil utan kolhydrater...

/Tassande sulan - rödfotsindian

Apskor på is

Det är ju roligt att det är glatt i kanaans land, men runt sjön Gerdsken var det idag mer än lovligt roligt.

Värmde upp med 1 km löpning i vanliga skor, resterande 5 km blev i apskor, i.e. Vibram Fivefingers. 3 av 6 km var blankis med ett tunnt lager vatten så där gick det riktigt sakta, de sista 1500 m gick i rätt bra fart. Löptekniken satt bra.

Förra veckans aplöpningspass smärtade i vaderna i 5 dagar. Hur det blir efter detta pass vågar jag inte sia om...

Vad känns?

Just det ja! Som det träningstokiga trollet Tryggve skulle ha sagt. Vad känns, till och med båda vaderna känns stela efter dagens halvgalna upptåg att springa i mina Fivefingers mitt i smällkalla vintern.

Hur var det då?

Jodå, riktigt, riktigt skönt. Värmde upp med en kilometer lugn löpning i vanliga skor. Stannade vid en bänk och bootade om (bytte skor, alltså).

Sprang sedan tre km med mina Fivefingers i terrängen runt sjön Gerdsken i Alingsås, isigt och snöigt, lite sten och rötter, men ändå ganska jämnt underlag.

De två första kilometrarna var löptekniken lysande, den sista blev det lite tufft för vaderna och en aning sämre steg.

Sista biten, 2 km, sprangs lugnt i vanliga skor.

Trodde det skulle bli riktigt kallt och eländigt, men kylan och isen var inga problem. Fästet var inte det bästa, men med lite stegplanering var det inga problem att hålla sig på fötterna. Bitvis gick det ganska fort... och lätt!

Det är inte omöjligt att det blir fler pass av denna typ i framtiden.

/Isiga sulan

Fem procent

Sakta men säkert betar undertecknad av mil för mil för att klara av det stora löpmålet - att springa runt jorden innan pension (40-65 år).

Varje årsdos motsvarar 1603 km eller cirkus 4.4 km om dagen.

Från den 7e maj (min födelsedag) i år har jag idag lufsat 2006.96 km och därmed uppnått fem procent av totalmålet på 280 dagar. Ungefär lika långt som mellan Stockholm och Rom och motsvarar 7.17 km om dagen.

Skulle jag fortsätta i denna takt hamnar årets dos på ungefär 2616 km och målet skulle, på en höft, vara avklarat efter 15 år och 3 månader - nån gång i augusti 2023.

Spring!
/Calle

Anton fick häftstiftet i fingret

Bilden talar för sig själv...
/Fårcån

Tee time!

På väg till bilen från jobbet igår genade jag över golfbanan frusna gräs.

Skulle vara kul att spela golf men tyvärr är det inget för mig. Varje gång jag provat så får jag så hemska utslag. Parradisch!

Bilmiddag

Kör man LCHF kan en dinner-on-the-run vara så enkel som 188 g rökt fläskfilé, en bit brie och 3 dl ekologisk grädde.

Brieosten skavde jag bara på i ena kanten, men köttet och grädden glusfsade jag med glädje i mig.

/Fatman

Snåljåp

Ett tjockåduktig-tips till alla energisnåljåpar där ute på internet.

Ett energisnålt sätt att koka ägg:

1. Lägg äggen i en gryta.
2. Vatten till knappt halva äggen.
3. Koka upp under lock.
4. Stäng av plattan när vattnet kokar.
5. Vänta 10 minuter.
6. Finfina hårdkokta ägg.

Givetvis går det att göra löskokta genom att minska väntetiden ;-)

För att kunna tagga detta inlägg med LCHF vill jag bara utfärda rekommendationen att till äggen bör förtäras en rejäl klick äkta majonäs (gärna eko) eller ymnigt med smör.

Flingsalt bör undvikas eftersom saltkristallerna lätt kan uppfattas som små bitar av äggskal - no crunchy frog, please.

Enjoy!

/Scarlman

Röven

Röven, röven, röven och åter röven.

Man ska inte dratta på röven när man springer backintervaller.

På vägen ner från första backintervallen slant jag å det grövsta på en isfläck som gömt sig under snön. Mitt liv passerade revy medan gravitationen drog min högra skinka mot planeten vi bor på. När det korta, tragikomiska och svartvita skådespelet var till ända (ursäkta skämtet) kolliderade undertecknads bakdel med Nolhagabergets is och en hopplös smärta spred sig i min lekamen.

Förtvivlad lubbade jag en lite sväng på stela ben och röven i paket innan jag lyckades övertala mig själv att återvända till motlutet. Efter lite modigt övervägande blev det tio korta och försiktiga vändor innan jag återvände till min läst på jobbet.

Just nu känns det inget vidare att ha 90 minuter stillasittande halkkörning framför sig.

/Skinkan

Runt Holsjön

Dagens löppass gick runt Lilla Hallången och Holsjön i fantastiskt vinterväder. Klarblå himmel, sju åtta minus och vindstilla.

Startade vid Halla i Överlida iklädd buff, ryggsäck och mörka solglasögon. Det är viktigt att man är snygg när man springer.

Följde RV 145 några kilometer, men vek av vid Brunarp för att följa den gamla järnvägen som är en del av den historiska Falkenbergs Järnväg.

Järnvägen var löpbar hela vägen och väl framme i Holsjunga kan man skåda den gamla stationsbyggnaden som numera tjänstgör som dagis (läs förskola).

Från downtown Holsjunga centrum city knatade jag mot skolan där jag spenderade årskurs 5 och 6. Brevid skolan ligger kyrkan där min Mentor ligger begravd. Denne fantastiske lärare mötte sitt Lützen alldeles för tidigt.

Följde nu vägen mot Öxabäck en bit men efter Ekenäs vek jag av och tog en mindre stig som förenar sig med Kurirleden efter ett tag. I änden av Holsjön försökte jag ta ett fotbad, men lyckades dåligt.

Sista biten gick på grusvägen på Lilla Hallångens västra sida och strax var jag tillbaka vid Halla.

En underbar tur på lite över två timmar. Ikväll blir det spinning - gott mos!

Träningsvärk

Ja, det har varit lite bloggtorka efter incidenten dan före julafton, men nu är jag tillbaka till vardagen med ett helt vanligt inlägg.

Träningsvärk.

Mest i benen. Gårdagens träningsaktiviteter känns i den gamla skruttiga gubbkroppen.

Först 45 minuter löpning i raskt tempo, följt av 30 minuter intensiv styrketräning och som avslutning 80 minuter löpning med tio vändor i brant 100-meters backe.

Vad kan man säga - en ultralöpares vardag - varken mer eller mindre.

/Ultracalle

Livet - Döden, 1 - 0.

Skakad och rörd sammanfattar dagens händelser rätt väl.

Artikel i BT.

Minnesbilder: Chockad man som skriker efter sin syster, underrede på en bil dränkt i ån, röda stövlar när vi fick upp passagerardörren, blåsvarta läppar och livlös kropp i iskallt vatten, ryckning i armen, första andetaget, signal från räddningstjänsten, fokuserade brandmän, flicka på bår.

Idag var jag en av de som kämpade mot döden i Ljungåns kalla vatten. Vi vann!

/Carl-Johan

Uppföljningreportage i BT.

Hylla krokarna

Hylla krokarna

Jag blev scen till julfesten!

Jag blev scen till julfesten!