Gårdagens barfotapass var garanterat en bottennotering. Nio minusgrader och 20 centimeter nysnö var ingen vidare kombination.
Körde min vanliga runda. Från huset och 100 meter ner till Öxabäcksvägen därefter vänster följandes vägen mot Örby ytterligare 600 meter på mjuk och fin vinterväg. Nice.
Efter landsvägsglidandet har jag ungefär 1000 meter kvar bestående av skogstig och 100 meter grusväg. Jag kastade mig över den höga snövallen och började mata mig framåt genom den mjuka och lätta snön. Härligt med lite puder...
...efter några steg märkte jag hur grymt kallt det var...
Denna nysnö var, förutom iskall, också väldigt lös vilket gjorde det ännu mer riskabelt eftersom man trampade rätt ner till den veritabla halkbanan inunder. Att halka och riva upp fötterna är det enda orosmoment jag känner vid barfotalöpning och när underlaget är is och osynligt förstår ni säkert att det kan vara riktigt lurigt.
...efter ytterligare några steg sjöng fötterna "Blott en dag, ett ögonblick i sänder..."
När jag hande frustat och stånkat 500 meter och anlände till grusvägen var den ej skottad. Adjöss till den 150 meter långa återhämtning jag hade hoppats på. Det var bara att bita ihop och skutta hemmåt i maximal marschhastighet.
...nu tystnade fötterna och smärtan försvann...
De sista hundratalet metrarna hem gick lätt, lite för lätt... mystiskt...
När jag tillslut var tillbaka och hade tinat fötterna i iskallt vatten vaknade tassarna till liv igen. Nu var det minsann inga psalmer som stod på repotoaren.
Tårarna samlades i mina ögon, jag kunde varken sitta, stå eller gå när fötterna rev loss i "The last Caress". Vänsterfoten var som en gremling på speed och höger som Linda Blair i Exorcisten. Aj, aj, aj! Efter nån timma kunde Maria få kontakt med mig via örfilsmorse. Framåt kvällningen fick jag fram ett par ord som ej skulle ersatts med ett -biip- i TV. Senare på kvällen upptäckte jag en gedigen frostblåsa på hö stortå. Har tömt den på vätska norton gånger sedan dess. Idag upptäckte jag en lite blåsa till så det är inte konstigt att fötterna har smärtat en del.
Det var med stor bestämdhet jag lovade mig själv dyrt och heligt att nu får det vara slut på dessa dumheterna.
Lik förbannat kunde jag inte låta bli att ta en liten runda idag också... och visst kändes fötterna lite bättre efteråt.
- Freeze!
/BarfotaCalle
1 comment:
Alltid lika roligt att läsa om dina påhitt, Calle! Kämpa på och var rädd om fossingarna!
Post a Comment